• Nordiska Ungdomshusutredningen


    Denna webbplats är till för att informera om Nordiska Ungdomshusutredningen och för att bidra till ett interaktivt sökande efter kunskap. Det självstyrande Ungdomshuset i Köpenhamn på Jagtvej 69 gavs i form av nyttjanderätt av kommunen till en initiativgrupp 1982. 1 mars 2007 utrymde polisen huset för att den kristna kyrkan Fadershuset skulle kunna ta över fastigheten med omfattande protester till följd i både Danmark och internationellt.

    Du kan bidra till arbetet med utredningen på flera sätt. Lägg upp nya texter och bilder eller förbättra påbörjat material på projektets wiki. Sprid information och diskussion om projektet genom att ladda ner material eller på annat sätt. Få din organisation att stödja projektet. Kom med i arbetsgrupper för att organisera intervjuer och seminarier eller kommentera de nyheter som arbetsgrupperna lägger upp på denna webbplats.
  • Sidor

Intervju med f d kulturministern Bengt Göransson

Posted by admin on May 24th, 2007

bengt-goransson2.jpg

Bengt Göransson, f d kulturminister och ordförande i Demokratiutredningen. 2007-04-04

Varför är det viktigt med ett hus för en rörelse?

Min folkrörelseuppfostran grundar sig i nykterhetsrörelsen och vi hade en föreningslokal som samlade oss. Under min tid som chef för Folkets hus rörelsen fram till att jag blev minister fick jag en övertygelse av värdet av en lokal. Så småningom fick jag en teori för det. Gunnar Nelker var chef för försäkringsbolaget Ansvar som tillhörde nykterhetsrörelsen och skrev inom ramen för ett projekt som hette ”Ide på sikt”. I boken Inflytande på en tråd (1973) ställer Nelker frågan om hur det kunde komma sig att nykterhetsrörelsen i Sverige hade överlevt och klarat sig när den på den europeiska kontinenten var helt utraderad? Kunde det bero på att rörelsen i Sverige hade något som den i Europa inte hade, nämligen egna lokaler? Lokalerna gav kanske kontinuerlighet åt rörelsen när den annars bara var ett bihang tull olika frikyrkor. Människor behöver praktiska konkreta ting för att få kontinuitet.

Det som förenar de tre olika rörelserna i Sverige frikyrkorna, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen var att de byggde upp egna lokaler. Om människor fångas av en ide så är inte alla alltid livskraftiga, men om man har en lokal då måste någon ta hand om kåken, då tvingas folk att fortsätta, det är lättare att ge upp en idé än ett hus. Det är kanske snarare husen än idéerna som ger organisationer deras fortbestånd. Hus konkretiserar tankar och idéer.

Hur kommer det sig att det har varit så våldsamma reaktioner mot Ungdomshuset?

Äldre människor blir ofta vansinniga när det gäller engagemanget kring sådana hus. Det tvingar bort de äldre därifrån, de tvingas acceptera och se sitt främlingskap mot de unga, andra strömningar och tankar. Aktiviteten representerar en livslängd som en 70 åring inte har, de äldre tvingas inse att de ska dö. Alla människor har ett behov av att ha kontroll, både unga och gamla, och Ungdomshuset är ett exempel som utmanar den känslan och skapar då en frustration.

Jag har följt Ungdomshuset via medier och situationen är ganska symptomatisk. Sen kan jag också känna ett främlingskap, de tidigare ockupationerna var ofta främmande för mig därför att de grupperna hade en romantiserad syn på droger bland annat, vilket jag tycker var ganska obehagligt. Man kan inte utgå ifrån att ungdomar alltid har rätt för att de är unga, det måste också där finnas ett ifrågasättande. Men i Köpenhamn är situationen ganska tydligt, det finns auktoritära drag där som inte klarar av att uppskatta det icke auktoritära.

Är ett främlingskap alltid negativt?

Nej, alla måste inte vara delaktiga, men ett samhälle präglas av ett starkt behov av kontroll och då blir varje anarkistiskt drag för dem som kräver kontroll något oerhört plågsamt, för de känner att det här kontrollerar inte vi. Om de då dessutom möter ungdomar som revolterar mot den auktoritet som de har, är det klart att det blir en konflikt. Det är svårt att möta det icke auktoritära, man ska komma ihåg att den auktoritära människan alltid är en rädd människa, den som säger att jag har rätt att ge order gör det för att den inte orkar utsätta sig för ifrågasättande och har en bristande intellektuell beredskap för att testa nya tankar.
Men de unga måste lära sig att det även i deras grupper finns en hierarkisk ordning, bara för att man har ett stormöte saknas inte en ledare. Alla strukturer innehåller makt, in i de minsta grupperna.

Du har varit med i Demokratiutredningen, vad är demokrati för dig?

För många är demokrati att alla får säga vad de tycker och sen blir det som de vill. Det finns också en bild av att politiker enbart fattar beslut. Allas delaktighet och ansvar är lika viktigt som beslutsfattandet. Det räcker inte med att rösta.
Peter Esaiasson, som är professor i samhällsvetenskap i Göteborg, kritiserade Demokratiutredningen genom att påpeka att vi glömmer bort att man måste lära sig att förlora, man får inte alltid det man vill. Det handlar om att man måste ta ansvar för alla, majoriteten kan inte bara bestämma då det kan kränka en minoritet.

I mediesamhället finns det en föreställning om att alla ska få säga vad de tycker. Men en åsikt finns inte, den bildas. Opinioner bildas alltid dagen efter. Människor måste ta ansvar för sina åsikter, man kan inte bara rösta och sen låta någon annan ta hand om problemet åt dig. Man menar att det är mer demokratiskt att rösta på person än på åsiktspaket. Om du ska rösta på någon som har samma åsikter som du så går det inte, de finns ingen som kan motsvara de förväntningarna. Om man ska ha åsiktsbedömande röster så kan man bara rösta på sådant som finns på dagordningen. Demokratins samhälle ska bygga framtiden och för att det ska vara möjligt fungerar det bara om man röstar på grundläggande värderingar.

Har socialdemokratin förändrats och hur kommer det sig att Socialdemokraterna i Danmark höll sig bakom hela konflikten?

Det handlar om att försvara sina egna positioner, en oppositionell ungdomsgrupp kan inte förvänta sig att bli sluten i en famn.
Det danska samhället visar nu många obehagliga drag. Socialdemokratin har inte så stor makt i Danmark idag och de är tvungna att välja sina strider och inte gå in på saker som de är dömda i att förlora i som t.ex. ungdomshusfrågan. Av min egen bedömning kan inte huset ha så stort stöd bland befolkningen och det var en taktisk bedömning som Socialdemokraterna gjorde och de passade snarare i frågan.

Gatudemonstrationer är det mest introverta som finns. Man gör det inte för att visa sina åsikter utan för sin egen uppbyggelse skull. Till exempel kan man ställa sig frågan om varför socialdemokraterna fortsatte att demonstrera första maj i Sverige när de redan hade makten? Det blir en inre gemenskap och bekräftelse. Men demonstrationer är också oerhört sårbara för yttre påverkan och det kan man se tydligt under Göteborgskravallerna. Det är genom den händelsen som min övertygelse stärktes mest. Det räcker med att det kommer åtta stycken personer som kommer i avsikt att kasta sten på polisen så kan de ta över hela demonstrationen. Om så polisen är korkade att de tror att alla demonstranterna kom för att kasta sten och låter bli att isolera de här åtta personerna, så blir det en katastrof.

Du är kritisk mot nya rörelser, varför då?

Nej, inte mot rörelserna i sig, men mot påståendet att de skulle vara mer demokratiska med motiveringen att de genom att utesluta till exempel en viss formell ordning och struktur i gemensamma sammanhang. Dagordning och ordförande är ett skydd för mötet mot övergrepp från överheten. Exempelvis organisationen Greenpeace som när de tappade hälften av sina medlemmar för at de höjde avgiften sa att det inte gör något för att vi drar in lika mycket pengar för det. Medlemmarna blir inte intressanta som tänkande individer utan bara som finansiärer. De är en medieföreteelse då deras aktioner bara existerade om de syns i media och bildar där ett beroende. Det blir ingen rörelse.

Ungdomshuset kan jag inte kalla en rörelse. Den är snarare en företeelse. Rörelser är bara sådana som strävar efter att expandera, att växa. Rörelser blir man medlem i därför att man vill odla och utveckla sina idéer. Det finns en annan typ av organisationer som man blir medlem i för att bevaka sina intressen, t ex Skattebetalarnas förening, där blir man inte medlem för att utvecklas som skattebetalare.

Är Socialdemokraterna generösa mot främmande aktiviteter och de som inte befinner sig inom den socialdemokratiska normen?

Organisationer är sällan generösa mot andra, det ligger i en organisations karaktär och natur, man blir inte generös mot dem som hotar en.
Problemet med socialdemokratin är inte ledningen, de är ofta oerhört toleranta, det är de lokala organisationerna där tio femton personer har en stark personlig gemenskap, de kan bli svårt antagonistiska mot nya saker. Det är ett typiskt schablontänkande på basplanet att det är de däruppe som säger att vi inte får vara generösa, och de som opponerar mot stora organisationer brukar inte själva vara särskilt generösa.

En av era böcker från Demokratiutredningen handlar om unga och nya rörelser, berätta lite om det.

Ja, vi diskuterade bland annat om civil olydnad var acceptabelt. Jag anser själv att det är det, men att den som utför det måste ta ansvar för konsekvenserna som till exempel böter. Man ska inte legalisera handlandet. En i miljöpartiet gjorde ett uttalande där hon sa att planka.nu som uppmuntrar folk att smita från avgiften i tunnelbanan var ett tjusigt uttryck för civil olydnad. Det gjorde mig upprörd. Tänk om vi skulle protestera mot de höga matpriserna genom att starta nätverket snatta.nu. Medborgare har själva ett ansvar över sina val. När grupper och medborgare protesterar, gör de det uteslutande mot makten och glömmer bort påverkan i närområdet. Den högsta maktpositionen ska lösa problemet, punkt! Det viktiga är att alla människor tar del av framtidsbygget.
Att politikerna bara är beslutsfattande medverkar till en avintellektualisering och den är allvarlig. Politiken behöver intellektualiseras.

Kan du se ett samband mellan utvecklingen inom politiken i Danmark och Sverige?

Man kan se motsvarande tendenser här och i Danmark, men där har det påskyndats och de driver en linje som vädjar till låga intressen hos folk. Vi i Sverige skäms fortfarande för invandrarfientlighet medan många i Danmark satsar på den. Som Mark Twain sa; ”Människan är den ende varelsen som skäms och har anledning att göra det”. Så länge människor skäms för att ha taskiga åsikter ska man vara glad.

Men man ska vara på sin vakt mot parollen Satsa på dig själv! Eftersom den också har en negativ betydelse – Strunta i andra.

Skriven av Katarina Lind

Intervju med Drude Dahlerup prof. i statsvetenskap

Posted by admin on May 24th, 2007

drude-dahlerup2.jpg

Intervju med Drude Dahlerup, professor i Statsvetenskap på Stockholms Universitet, har forskat i sociala rörelser och danska kvinnorörelser. 2007-04-11

Hur ser du på situationen kring Ungdomshuset?

Konflikten är väldigt komplicerad. För det första måste jag ta avstånd från alla våldshandlingar i samband med konflikten.
Jag tycker att det är oerhört viktigt med kulturella oaser, det ger ett utrymme för nytänkande i samhället underifrån och det var Ungdomshuset en plats för, de var självstyrande och hade en flat struktur i sin uppbyggnad som rörelse.
Hanteringen kring ungdomshuset tyder på ett dåligt politiskt hantverk av Köpenhamns kommun, det var förutbestämt att det skulle bli en konflikt, de ville slänga ut ungdomarna men inte göra det själva.

Under 90-talet ville Brugsen (livsmedelkedja i Danmark, liknade Konsum i Sverige) köpa huset för att riva det och bygga en ny butik men fick ett nej från kommunen då det var förbjudet att riva eftersom det var en så gammal, historisk byggnad. Det tyder på att det är mer en bara att de vill sälja ett hus för att det ska generera pengar.

Även aktivisterna i ungdomshuset hanterade det i vissa fall på fel sätt, då de kunde ha använt en fantasifull civil olydnad och de hade tjänat på att få skrattet på sin sida.
AlloTria som var ett ockuperat ungdomshus under 80-talet som blev stormat av polisen, där hade ungdomarna grävt en tunnel ut och det var helt tomt då polisen kom in och journalisterna som stod utanför skrattade åt polisen.
Har ungdomshuset interna problem? Togs våldet och kastningen av gatsten upp på deras dagordning eller vem höll i det? Fanns det en dialog för den aktionen och vem bar huvudansvaret?

Kan man definiera ungdomshuset som en rörelse?

Ja, det är en politisk protest och ett projekt i ett europeiskt sammanhang. Det kan också definieras som en anarkistisk rörelse som protesterar mot det etablerade i samhället. Det har en identifiering och ett engagemang som bygger på deltagarna själva och de har inte några resurser i form av till exempel finansiärer eller kontakter med makthavarna, vilket är typiska kännetecken för en gräsrotsrörelse.

Kan man se konflikten som en symbol för något som pågår i samhället idag?

Det är inget nytt fenomen att gräsrötter reser sig mot det etablerade och att det bildas en konflikt, den har alltid funnits och är klassisk företeelse mellan unga och etablerade, men varje konflikt har sin dynamik.
Det är förenklat att förklara det med att titulera det som en normaliseringsprocess, men det är klart att ungdomshuset ingår i en debatt om antirasism, även om debatten i Danmark har stagnerat.
Men det blir fortfarande en för enkel förklaring, det man kan diskutera är den nästan McCarthy’istisk stämning i det danska samhället som skapar svårigheter för diversitet och allt som är kritiskt blir automatiskt anti-Danmark.
Nya generationer behöver klart nya rum. Även om detta är en klassisk konflikt så är det en skillnad på att det Danske Folkeparti har makten i nuläget och de är delaktiga i att pusta på elden.

Kan du se några problem med att polisen samarbetar gränsöverskridande mellan Sverige och Danmark?

Ja, när man kan bli stoppad att resa mellan Danmark och Sverige och vice versa som till exempel under Göteborgskravallerna och nu under den här konflikten så är det ett skrämmande sätt att försvara demokratin med odemokratiska medel, som att till exempel gripa en person utan anledningen eller på en lös grund.

Hur ser du på Socialdemokraternas roll i det hela?

Man kan dela upp Socialdemokraterna i två grupper, den ena som hatar unga, anarkism och feminism, de så kallade betong socialdemokrater eller traditionalisterna. Den andra gruppen är den som är öppen för nya strömmingar. Jag trodde att Ritt Bjerregaard var av den andre sorten, då hon stödde Grevinde Danner, ett kvinnohus som startade i Köpenhamn under 80-talet, och drev igenom att de fick köpa det från början ockuperade huset, efter hand.
Satt på sin spets kan man säga att Socialdemokraterna i Sverige ständigt försöker att inkludera nytänkande medan de i Danmark reagerar med att exkluderar dem. De ser nytänkande och i det här fallet Ungdomshuset som ett hot och är rädda. Det finns en klar linje genom Socialdemokraterna som delar dem i en höger och vänstergrupp och det speglas tydligt i deras agerande i den här frågan.

Kan man se konflikten ur ett köns, etniskt, klass eller generationsperspektiv?

Ur mitt empiriska perspektiv så var det bara män som uttalade sig om ungdomshuset. Var kvinnorna lika aktiva? På bilderna av våldsutövarna var det bara män, hur delaktiga var kvinnorna i besluten? Var någonstans var invandrarna? Hur hade det sett ut om alla eller hälften var invandrare? Man ska komma ihåg att Nørrebro är ett invandrartätt område.

Att prata om konflikten ur ett ungdomsperspektiv är att avpolitisera det hela, vilket är fel, men det finns en positiv dynamik i generationskonflikter som skapar mycket nytänkande.

Det är viktigt att bryta igenom etablerade murar om och om igen.

Skriven av Katarina Lind

Intervju med Martin Geertsen

Posted by matilda on April 27th, 2007

Martin GeertsenMartin GeertsenMartin GeertsenMartin GeertsenMartin Geertsen
Kultur och fritidsminister i Köpenhamns Kommun för Venstreparti

1. Hur ser ni på situationen kring ungdomshuset?
Ejerne af Jagtvej 69, Faderhuset, har rettens ord for, at brugerne skulle ud af bygningen. Det var en ulovlig besættelse af anden mands ejendom. Københavns Kommune har en række andre steder, hvor de unge har mulighed for at spille musik og lave andre former for kulturelle arrangementer.

2. Var ungdomshuset i sig en protest mot samhället?
Ja, jeg tror, de unge i en vis grad forenes i en fælles modstand mod det eksisterende samfunds normer og værdier.

3. Är den fortsatta konflikten kring rivningen av huset motsvarande
eller har den en annan karaktär?
Ja, det tror jeg da givetvis er en del af problematikken.

4. Vad är problemet anser du med konflikten?
Et af problemerne er, at de unge på Jagtvej 69 ikke har villet acceptere rettens ord. De følte, at de havde ret til bygningen. Men om de voldsomme reaktioner udelukkende skyldtes huset, eller der også stak en anden dagsorden under, kan man jo kun gisne om.

5. Kunde er organisation agerat på något annat sätt?
Nej. Københavns Kommune har en række andre steder, hvor de unge har mulighed for at spille musik og lave andre former for kulturelle arrangementer. Disse unge kan henvende sig til kommunen på fredelig vis ligesom alle andre unge i byen.

6. Fanns det en annan lösning?
De unge valgte ikke at flytte ud af bygningen på Jagtvej 69, efter Retten havde tilkendegivet, at det var en ulovlig besættelse af anden mands ejendom. Derfor var det, som I alle andre fogedsager, til sidst en opgave for politiet.

7. Om ni varit medvetna om konsekvenserna hade ni agerat annorlunda?
Faderhuset fik rettes ord for, at Jagtvej 69 tilhørte dem. De unge skulle dermed flytte ud. Da de unge ikke flyttede ud, blev det en fogedsag og dermed en sag i sidste ende for politiet, som måtte rydde huset.

8. Hur tror ni framtiden kommer se ut?
Jeg håber, at de unge, som holdt til på Jagtvej 69, bruger det rige og brede kultur- og fritidstilbud i København, hvor en lang række kommunale og ikke-kommunale institutioner hver dag åbner dørene for nye oplevelser og muligheder. Der kommer ikke et nyt ungdomshus i den form, som bygningen på Jagtvej 69 havde.

9. Vem bär ansvaret?
De, som deltog i demonstrationerne efter bygningen Jagtvej 69 blev ryddet, bærer ansvaret for den uro og ballade der opstod. Københavns Kommune har ansvaret for at stille tilbud og faciliteter til rådighed for kommunens indbyggere. Det ansvar har kommunen fuldt ud levet op til.

10. Har ni förståelse för de andra parterna?
Det afhænger af, hvad der ligger i at have forståelse for den anden part. Jeg har forståelse for, at de ønsker et sted at udfolde sig, og det mener jeg også, Københavns Kommune kan tilbyde, som jeg tidligere har nævnt. Men jeg kan ikke acceptere, at de ikke overholder landets love, og det netop skal medvirke til, at de får særrettigheder i forhold til andre unge i kommunen.

11. Vilka sätt att formulera problemet som konflikten omkring ungdomshuset är ett uttryck för ser ni att det finns?
En af konflikterne handler om, hvorvidt loven og rettens ord skal følges versus de unges opfattelse af at
have en ubetinget ret til et Ungdomshus på Jagtvej 69.

12. Hur kan man se på konflikten ur social, klass, kultur, generations, genus, etniskt, (folke)bevægelse i förhållande till partisystemet och normeringsperspektiv?
Jeg forstår desværre stadig ikke jeres spørgsmål.

13. Vad tycker du/er organisation att den Nordiska ungdomshusutredningen utredningsgruppen bör ta upp?
Jeg har ikke stort kendskab til organisationen.

Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /storage/content/65/165765/aktivism.info/public_html/ungdomshuset/wp-content/themes/wucoco-three-column-0100/footer.php(1) : eval()'d code on line 1