• Nordiska Ungdomshusutredningen


    Denna webbplats är till för att informera om Nordiska Ungdomshusutredningen och för att bidra till ett interaktivt sökande efter kunskap. Det självstyrande Ungdomshuset i Köpenhamn på Jagtvej 69 gavs i form av nyttjanderätt av kommunen till en initiativgrupp 1982. 1 mars 2007 utrymde polisen huset för att den kristna kyrkan Fadershuset skulle kunna ta över fastigheten med omfattande protester till följd i både Danmark och internationellt.

    Du kan bidra till arbetet med utredningen på flera sätt. Lägg upp nya texter och bilder eller förbättra påbörjat material på projektets wiki. Sprid information och diskussion om projektet genom att ladda ner material eller på annat sätt. Få din organisation att stödja projektet. Kom med i arbetsgrupper för att organisera intervjuer och seminarier eller kommentera de nyheter som arbetsgrupperna lägger upp på denna webbplats.
  • Sidor

bengt-goransson2.jpg

Bengt Göransson, f d kulturminister och ordförande i Demokratiutredningen. 2007-04-04

Varför är det viktigt med ett hus för en rörelse?

Min folkrörelseuppfostran grundar sig i nykterhetsrörelsen och vi hade en föreningslokal som samlade oss. Under min tid som chef för Folkets hus rörelsen fram till att jag blev minister fick jag en övertygelse av värdet av en lokal. Så småningom fick jag en teori för det. Gunnar Nelker var chef för försäkringsbolaget Ansvar som tillhörde nykterhetsrörelsen och skrev inom ramen för ett projekt som hette ”Ide på sikt”. I boken Inflytande på en tråd (1973) ställer Nelker frågan om hur det kunde komma sig att nykterhetsrörelsen i Sverige hade överlevt och klarat sig när den på den europeiska kontinenten var helt utraderad? Kunde det bero på att rörelsen i Sverige hade något som den i Europa inte hade, nämligen egna lokaler? Lokalerna gav kanske kontinuerlighet åt rörelsen när den annars bara var ett bihang tull olika frikyrkor. Människor behöver praktiska konkreta ting för att få kontinuitet.

Det som förenar de tre olika rörelserna i Sverige frikyrkorna, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen var att de byggde upp egna lokaler. Om människor fångas av en ide så är inte alla alltid livskraftiga, men om man har en lokal då måste någon ta hand om kåken, då tvingas folk att fortsätta, det är lättare att ge upp en idé än ett hus. Det är kanske snarare husen än idéerna som ger organisationer deras fortbestånd. Hus konkretiserar tankar och idéer.

Hur kommer det sig att det har varit så våldsamma reaktioner mot Ungdomshuset?

Äldre människor blir ofta vansinniga när det gäller engagemanget kring sådana hus. Det tvingar bort de äldre därifrån, de tvingas acceptera och se sitt främlingskap mot de unga, andra strömningar och tankar. Aktiviteten representerar en livslängd som en 70 åring inte har, de äldre tvingas inse att de ska dö. Alla människor har ett behov av att ha kontroll, både unga och gamla, och Ungdomshuset är ett exempel som utmanar den känslan och skapar då en frustration.

Jag har följt Ungdomshuset via medier och situationen är ganska symptomatisk. Sen kan jag också känna ett främlingskap, de tidigare ockupationerna var ofta främmande för mig därför att de grupperna hade en romantiserad syn på droger bland annat, vilket jag tycker var ganska obehagligt. Man kan inte utgå ifrån att ungdomar alltid har rätt för att de är unga, det måste också där finnas ett ifrågasättande. Men i Köpenhamn är situationen ganska tydligt, det finns auktoritära drag där som inte klarar av att uppskatta det icke auktoritära.

Är ett främlingskap alltid negativt?

Nej, alla måste inte vara delaktiga, men ett samhälle präglas av ett starkt behov av kontroll och då blir varje anarkistiskt drag för dem som kräver kontroll något oerhört plågsamt, för de känner att det här kontrollerar inte vi. Om de då dessutom möter ungdomar som revolterar mot den auktoritet som de har, är det klart att det blir en konflikt. Det är svårt att möta det icke auktoritära, man ska komma ihåg att den auktoritära människan alltid är en rädd människa, den som säger att jag har rätt att ge order gör det för att den inte orkar utsätta sig för ifrågasättande och har en bristande intellektuell beredskap för att testa nya tankar.
Men de unga måste lära sig att det även i deras grupper finns en hierarkisk ordning, bara för att man har ett stormöte saknas inte en ledare. Alla strukturer innehåller makt, in i de minsta grupperna.

Du har varit med i Demokratiutredningen, vad är demokrati för dig?

För många är demokrati att alla får säga vad de tycker och sen blir det som de vill. Det finns också en bild av att politiker enbart fattar beslut. Allas delaktighet och ansvar är lika viktigt som beslutsfattandet. Det räcker inte med att rösta.
Peter Esaiasson, som är professor i samhällsvetenskap i Göteborg, kritiserade Demokratiutredningen genom att påpeka att vi glömmer bort att man måste lära sig att förlora, man får inte alltid det man vill. Det handlar om att man måste ta ansvar för alla, majoriteten kan inte bara bestämma då det kan kränka en minoritet.

I mediesamhället finns det en föreställning om att alla ska få säga vad de tycker. Men en åsikt finns inte, den bildas. Opinioner bildas alltid dagen efter. Människor måste ta ansvar för sina åsikter, man kan inte bara rösta och sen låta någon annan ta hand om problemet åt dig. Man menar att det är mer demokratiskt att rösta på person än på åsiktspaket. Om du ska rösta på någon som har samma åsikter som du så går det inte, de finns ingen som kan motsvara de förväntningarna. Om man ska ha åsiktsbedömande röster så kan man bara rösta på sådant som finns på dagordningen. Demokratins samhälle ska bygga framtiden och för att det ska vara möjligt fungerar det bara om man röstar på grundläggande värderingar.

Har socialdemokratin förändrats och hur kommer det sig att Socialdemokraterna i Danmark höll sig bakom hela konflikten?

Det handlar om att försvara sina egna positioner, en oppositionell ungdomsgrupp kan inte förvänta sig att bli sluten i en famn.
Det danska samhället visar nu många obehagliga drag. Socialdemokratin har inte så stor makt i Danmark idag och de är tvungna att välja sina strider och inte gå in på saker som de är dömda i att förlora i som t.ex. ungdomshusfrågan. Av min egen bedömning kan inte huset ha så stort stöd bland befolkningen och det var en taktisk bedömning som Socialdemokraterna gjorde och de passade snarare i frågan.

Gatudemonstrationer är det mest introverta som finns. Man gör det inte för att visa sina åsikter utan för sin egen uppbyggelse skull. Till exempel kan man ställa sig frågan om varför socialdemokraterna fortsatte att demonstrera första maj i Sverige när de redan hade makten? Det blir en inre gemenskap och bekräftelse. Men demonstrationer är också oerhört sårbara för yttre påverkan och det kan man se tydligt under Göteborgskravallerna. Det är genom den händelsen som min övertygelse stärktes mest. Det räcker med att det kommer åtta stycken personer som kommer i avsikt att kasta sten på polisen så kan de ta över hela demonstrationen. Om så polisen är korkade att de tror att alla demonstranterna kom för att kasta sten och låter bli att isolera de här åtta personerna, så blir det en katastrof.

Du är kritisk mot nya rörelser, varför då?

Nej, inte mot rörelserna i sig, men mot påståendet att de skulle vara mer demokratiska med motiveringen att de genom att utesluta till exempel en viss formell ordning och struktur i gemensamma sammanhang. Dagordning och ordförande är ett skydd för mötet mot övergrepp från överheten. Exempelvis organisationen Greenpeace som när de tappade hälften av sina medlemmar för at de höjde avgiften sa att det inte gör något för att vi drar in lika mycket pengar för det. Medlemmarna blir inte intressanta som tänkande individer utan bara som finansiärer. De är en medieföreteelse då deras aktioner bara existerade om de syns i media och bildar där ett beroende. Det blir ingen rörelse.

Ungdomshuset kan jag inte kalla en rörelse. Den är snarare en företeelse. Rörelser är bara sådana som strävar efter att expandera, att växa. Rörelser blir man medlem i därför att man vill odla och utveckla sina idéer. Det finns en annan typ av organisationer som man blir medlem i för att bevaka sina intressen, t ex Skattebetalarnas förening, där blir man inte medlem för att utvecklas som skattebetalare.

Är Socialdemokraterna generösa mot främmande aktiviteter och de som inte befinner sig inom den socialdemokratiska normen?

Organisationer är sällan generösa mot andra, det ligger i en organisations karaktär och natur, man blir inte generös mot dem som hotar en.
Problemet med socialdemokratin är inte ledningen, de är ofta oerhört toleranta, det är de lokala organisationerna där tio femton personer har en stark personlig gemenskap, de kan bli svårt antagonistiska mot nya saker. Det är ett typiskt schablontänkande på basplanet att det är de däruppe som säger att vi inte får vara generösa, och de som opponerar mot stora organisationer brukar inte själva vara särskilt generösa.

En av era böcker från Demokratiutredningen handlar om unga och nya rörelser, berätta lite om det.

Ja, vi diskuterade bland annat om civil olydnad var acceptabelt. Jag anser själv att det är det, men att den som utför det måste ta ansvar för konsekvenserna som till exempel böter. Man ska inte legalisera handlandet. En i miljöpartiet gjorde ett uttalande där hon sa att planka.nu som uppmuntrar folk att smita från avgiften i tunnelbanan var ett tjusigt uttryck för civil olydnad. Det gjorde mig upprörd. Tänk om vi skulle protestera mot de höga matpriserna genom att starta nätverket snatta.nu. Medborgare har själva ett ansvar över sina val. När grupper och medborgare protesterar, gör de det uteslutande mot makten och glömmer bort påverkan i närområdet. Den högsta maktpositionen ska lösa problemet, punkt! Det viktiga är att alla människor tar del av framtidsbygget.
Att politikerna bara är beslutsfattande medverkar till en avintellektualisering och den är allvarlig. Politiken behöver intellektualiseras.

Kan du se ett samband mellan utvecklingen inom politiken i Danmark och Sverige?

Man kan se motsvarande tendenser här och i Danmark, men där har det påskyndats och de driver en linje som vädjar till låga intressen hos folk. Vi i Sverige skäms fortfarande för invandrarfientlighet medan många i Danmark satsar på den. Som Mark Twain sa; ”Människan är den ende varelsen som skäms och har anledning att göra det”. Så länge människor skäms för att ha taskiga åsikter ska man vara glad.

Men man ska vara på sin vakt mot parollen Satsa på dig själv! Eftersom den också har en negativ betydelse – Strunta i andra.

Skriven av Katarina Lind

Leave a Reply

You must be logged in to post a comment.

Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /storage/content/65/165765/aktivism.info/public_html/ungdomshuset/wp-content/themes/wucoco-three-column-0100/footer.php(1) : eval()'d code on line 1